tisdag 23 april 2013

Dialoger mellan historia och minne: 
Oral history i Sveriges Call for Papers till session till Svenska historikermötet 2014


Huvudtemat för Svenska historikermötet 2014 är ”tid”. Med temat vill arrangörerna fästa uppmärksamhet på historievetenskapens empiriska och analytiska kärna. Inom fältet oral history har olika sätt att arbeta med tid länge diskuterats – bland annat i samband med emplotment av levnadsberättelser, skillnader i tidsupplevelse inom muntlig och skriftlig kultur, minneskulturers långa och korta vågor samt hur minnet uppfinner ett meningsfullt förflutet men samtidigt är betingat av detta förflutna. Med vår session vill vi fästa uppmärksamhet på dialoger mellan historisk tid och minnets tid som är två sätt att känna och veta om det förflutna.

Det är vanligt att historikers professionalitet legitimeras med en strävan efter kunskap om det förflutna som det verkligen var. Denna förståelse för vad historia är och vad historiker gör har lett till att förtjänstfulla verktyg för konstruktionen av det förflutna har utvecklats. Samtidigt har en konsekvens av denna förståelse varit att den kunskap om det förflutna som uppstår i personliga och sociala minnesprocesser lätt avfärdats som mytisk. Historia förknippas ofta med tanke, kunskap, oberoende och objektivitet medan minne anses höra samman med känsla, föreställning, deltagande och subjektivitet.

Kanske framför allt internationellt, men även i Sverige, har framlyftandet av det problematiska förhållandet mellan historia och minne istället varit utgångspunkten för kreativa utforskningar av såväl historikerrollen och historieskrivningens möjligheter som det förflutna i sig. Trycket från underordnade gruppers krav på historiskt erkännande men också formella politiska beslut om att göra upp med det förflutna är exempel på sådant som ger anledning att rikta uppmärksamhet mot de sociala och kulturella processer vari historia framställs, förmedlas och förhandlas liksom mot hur skiljelinjen mellan historia och minne upprättas inom sådana processer.

Även om det är viktigt att framhålla egenarten hos både historia och minne som specifika kunskapsformer ter det sig allt mer problematiskt, instängt och improduktivt att fortsätta hålla dem isär. Minnen, även felminnen, är fenomen med utsträckning i tiden som därför kan beskrivas historiskt men också fås att bidra till historiska insikter. Inte minst inom det flervetenskapliga fältet oral history har metodologier för att tillvarata de många aspekterna av minnesprocesser för historisk forskning utvecklats. Muntligt förmedlade personliga minnen har här använts både för att skriva in tidigare förbisedda erfarenheter i historien och för att undersöka konstruktionen av historiskt givna erfarenhetskategorier. Muntlig tradition, narrativ analys och visualitet är exempel på ingångar för sådana studier. Eftersom utgångspunkten för oral history är mötet mellan intervjuare och intervjuad, men också mellan historia och minne, muntligt och skriftligt, liksom mellan olika materialkategorier, kan dialogicitet framhållas som en central princip för sådana undersökningar.

Med den här sessionen vill vi skapa plats för diskussioner kring minne som problem och möjlighet för historieskrivning. Vi välkomnar bidrag som delar utgångspunkten att samtal mellan historia och minne är intressanta och blir möjliga genom erkännande och uppskattning av historias och minnets olikartade sätt att framställa det förflutna. Teoretiska reflektioner, metodologiska ramverk, forskningsförslag och presentation av resultat passar alla in i de sessioner vi kommer att sätta samman och anmäla till Svenska historikermötet.

Detta är ett Call for Papers i syfte att sätta samman en (eller flera) session(er) till Svenska historikermötet 2014. Texten är mycket längre än vad organisatörerna tillåter en sessionsbeskrivning att vara och kommer därför att redigeras och förkortas när vi vet vilka papers som kommer att vara med. Vi hoppas att vi kan göra plats för så många bidrag som möjligt även om det betyder att vi måste göra mer än en session. I slutändan är det arrangörerna av konferensen som bestämmer hur mycket plats vi får.

Bakom sessionsförslaget står Oral history i Sverige (OHIS) som är ett nätverk för forskare som arbetar med oral history som metodologi och perspektiv. Nätverket stöds av medel från Riksbankens jubileumsfond och har varit aktivt sedan 2012.

Vill du vara med?

Anmäl dig genom att skicka namn, institutionstillhörighet, titel på ditt paper och abstract till oralhistoryinsweden@gmail.com. Hit kan du också skicka eventuella frågor, och den som vill hjälpa till att sprida vårt Call for Papers kan få texten ovan som PDF. Sista datum för att skicka in ditt abstract är fredag 31 maj.

Vi kommer att arbeta för att alla som vill delta i sessionen ska få göra det. Ifall vi måste göra ett urval kommer vi att prioritera presentationer som explicit berör oral history.

måndag 22 april 2013

Folkmordet på romer i Ukraina 1941–44: Historia, minnen, representationer


Måndag 29 april kl 9-13
MB 505
Öppet seminarium

Medlemmarna i projektet ”Romernas förintelse i Ukraina 1941–1944: Historia, minnen, representationer” presenterar sin pågående forskning om den nazistiska politiken gentemot romerna i Ukraina, om förutsättningarna för den romska gruppens minnesarbete, och om representationer av folkmordet på romerna i skönlitteratur, poesi och filmer m.m.

Piotr Wawrzeniuk, projektledare, ger en historisk översikt över folkmordet på romerna i Ukraina 1941-1944 och nuvarande forskning.

Andrej Kotljarchuk talar om massgravar och minnespolitik under sovjetiska och postsovjetiska eran.

David Gaunt om Romernas röster om Förintelsen: poeter, sångare, skribenter och filmmakare

Samtidshistoriska institutet

fredag 19 april 2013

Professor Luisa Passerini: Oral History, Cultural Memory and Historical Dialogue


April 23, 10.00–12.00

Venue: the Department of Archaeology and Classical Studies, Stockholm University
The lecture is organized by the Research School of Studies in Cultural History.

April 23, the Research School of Studies in Cultural History will be visited by Luisa Passerini, Professor of Cultural History at Turin University, Visiting Professor in the Oral History Masters Program at Columbia University, New York, and previously External Professor of History at the European University Institute, Florence.

With her presentation, ‘Oral History, Cultural Memory and Historical Dialogue,’ prof. Passerini has been asked to open up a discussion concerning questions such as:


  • How history can become a dialogue with the past;
  • History as an engagement with the past and present world;
  • The traps of writing – history as dialogue and as text.


These questions are connected to prof. Passerini’s work on many levels, running from her choice of research projects, over her engagement with informants in the creation of sources through oral history interviews, to her experiments with modes of historical writing.

While prof. Passerini’s work touches upon the combination of materials and perspectives that also has become typical for the multidisciplinary Research School of Studies in Cultural History, she is especially renowned for her contribution to the laying of a theoretical foundation for oral history. Prof. Passerini has devoted attention to the use of psychoanalytic insights for cultural analysis and for history writing. In the field of methodology she has given particular attention to the connections between sources, objects and methods, and techniques of interpretation of sources for the history of subjectivity. The exploration of narrative forms has often led prof. Passerini beyond the traditional boundaries of history, leading to hybrid forms of narration between autobiography and fiction.

Read more at The Research School of Studies in Cultural History at Stockholm University.

tisdag 16 april 2013

CfP: Power and Democracy: IOHA, Barcelona, July 2014


Vartannat år ordnar International Oral History Association konferens. Nästa gång blir i Barcelona, 9–12 juli 2014. Inbjudan till konferensen finns här under och längst ned länk till konferensens hemsida.

Power and Democracy: The Many Voices of Oral History XVIIIth International Oral History Association, Barcelona, Spain: 9–12 of July 2014

The International Oral History Association will hold its next meeting in Spain at the University of Barcelona, July 9–12, 2014 (master classes will be held on July 8). Its theme will be Power and Democracy. The force of democracy as well as the resistance it has met have prompted oral history projects around the world. Interviews with advocates of change have supplemented and supplanted archives of discredited regimes. Oral histories have documented social and political upheavals, reform movements and reactions. Oral histories have revealed the effects of power relationships that exist between citizens and their governments, workers and employers, students and teachers, and the layers within institutions, communities, and families. As a democratic tool, oral history records and preserves the memories, perceptions, and voices of individuals and groups at all levels and in all endeavors, but that raises questions about what to do with these interviews and how to share them with the people and communities they reflect.  Power and democracy will be the theme of the IOHA’s meeting in Barcelona, with the sub-themes:

  • Archives, Oral Sources, and Remembrance
  • Power in Human Relations
  • Democracy as a Political Tool
  • Oral Sources and Cultural Heritage

New Ways to Share Our Dialogue with the PublicThose interested in participating should send a single-page proposal including an outline of your paper and the following details:

  • Name (with your family name in CAPITAL letters).
  • Affiliation
  • Postal address
  • Email address
  • Phone and fax numbers
  • Relevant sub-theme
  • Whether an individual paper, a thematic panel, a workshop proposal, or a performance. 
  • Suggestions for Special Interest Groups 

The deadline for proposals is September 15, 2013.
Send proposals to:


Conference pages http://2014iohacongress.wordpress.com/2013/03/04/power-and-democracy-the-many-voices-of-oral-history/

torsdag 11 april 2013

Många på Facebook


OHIS grupp på Facebook har redan över 40 deltagare. Kul!

tisdag 2 april 2013

"Berättande har stor potential"

Intervju med Emma Strollo som nyligen disputerade med avhandlingen Det städade folkhemmet: Tyskfödda hembiträden i efterkrigstidens Sverige.



– Vad handlar din avhandling om?
– Avhandlingen handlar om en bortglömd del av svensk migrationshistoria, närmare bestämt tyska kvinnors migration till Sverige under efterkrigstiden och hänvisningen av dem till så kallat husligt arbete. Genom en undantagslag för arbetstillstånd för vissa grupper hänvisades utomnordiska kvinnor som sökte arbete i Sverige till att arbeta som hembiträden i två år innan de hade möjlighet att söka andra arbeten. Med utgångspunkt i undantagslagen ville jag problematisera synen på migrationen till Sverige under 1950-talet och visa på hur olika normer inom såväl migrationsforskningen som forskningen om avlönat hushållsarbete inneburit att vissa gruppers arbete och berättelser skrivits ut ur historien.

– Var det självklart för dig att använda intervjuer för att skriva din avhandling? Hur viktiga blev intervjuerna?
– Inledningsvis visste jag inte alls vilket slags material jag skulle använda mig av – jag visste ju inte ens om de här kvinnorna fanns kvar i Sverige! Jag visste heller inte hur jag skulle få tag i dem om det nu fanns några kvar. Dessutom har jag min bakgrund i ekonomisk historia där intervjuer sällan spelar en särskilt stor roll i forskningen. Men i och med att jag gick en genusvetenskaplig forskarutbildning med tvärvetenskaplig inriktning, såg jag möjligheter som jag kanske inte hade gjort. Så småningom blev jag också mycket inspirerad av muntlig historia och narrativ analys då jag tyckte att de erbjöd intressanta och inspirerande metodologiska ingångar för det den slags analys jag ville göra.
– Intervjuerna blev ju också oerhört viktiga för min avhandling och av lite olika skäl så har jag ju valt att låta intervjuerna, eller berättelserna som jag oftast kallar dem, utgöra avhandlingens huvudsakliga material. Att jag gjorde det har bland annat att göra med att annat material är svårt att finna kring denna grupp som sällan betraktades som ”riktiga” arbetare, detta trots att den så kallade bristen på hembiträden ansågs vara ett stort problem, bland annat för att underlätta svenska kvinnors utträde på arbetsmarknaden. De har helt enkelt ofta osynliggjorts i arkiven – både på grund av att de var kvinnor, vilken typ av arbete som de skulle utföra och kanske också för att de ofta kom från Tyskland. Men jag gjorde det också för att dessa berättelser och erfarenheter är ett helt outforskat område i Sverige, i kombination med den diversitet och kraft som jag menar att berättelserna har så valde jag alltså att låta dem stå i centrum för min analys.

– Vilka materialkategorier använder du förutom intervjuer? Har kombinationen av materialkategorier lett till några särskilda problem? Har kombinationen av materialkategorier lett till resultat du inte skulle fått annars?
– Intervjuerna är som sagt mitt huvudsakliga material. För att kontextualisera och problematisera berättelserna använder jag tidigare forskning från ett antal olika områden så som både historisk och samtida forskning om avlönat hushållsarbete och migration. Teoretiskt har också intersektionalitetsforskning och poststrukturalistisk feministisk teori kring berättande och erfarenhet också haft stor betydelse. Och för min del har som sagt intervjuerna gjort att jag funnit berättelser som på andra sätt varit svåra att finna. Men visst hade jag gärna sett att det funnits en rik offentlig diskurs om de tyska hembiträdena i Sverige i exempelvis pressen – det hade varit mycket intressant att också få den bilden parallellt med kvinnornas. Även om jag i avhandlingen fokuserar på kvinnornas hittills obeforskade berättelser så har jag inte helt gett upp tanken om att utforska möjligheterna med ytterligare material.

– Hur har det varit att arbeta med intervjuer i din institutionella miljö?
– Som sagt så är det inget som någon lyfter på ögonbrynen för i den mångfacetterade miljö som Tema genus utgör. Feministisk forskning har ju historiskt sett ofta lagt ner mycket tid på metod och metodutveckling och just intervjuer som ett sätt att synliggöra marginaliserade grupper har ju länge varit ett viktigt inslag. Däremot hade det varit intressant om det funnits flera i min närmiljö som hade liknande ingångar, vilket det under tiden jag var doktorand på tema inte fanns. Men för det har jag dels fått stort stöd av min bihandledare Malin Thor samt att jag också presenterat och lagt fram texter vid andra institutioner.

– Kan du se dig själv använda intervjuer även i framtida forskningsprojekt?
– Absolut! Jag tror att intervjuer och analyser av berättande har stort potential att lyfta fram och visa på nya perspektiv och ingångar på både obeforskade och beforskade områden. Men jag ser inte intervjun som en nödvändig utgångspunkt – huruvida de kan vara bidragande beror på sammanhang och hur de används, jag tror nämligen också att det finns risker med att använda intervjuer, eller snarare med användandet av erfarenhet, i fall denna erfarenhet inte kontextualiseras utifrån ett vidare (makt)perspektiv. Min erfarenhet är däremot att det ofta går att göra en sådan vidare analys med utgångspunkt i berättandet – men att det tar tid och är en krävande uppgift.

Emmas avhandling går att beställa genom Adlibris: Det städade folkhemmet.