Aids i Sverige: Ett vittnesseminarium på Södertörns högskola om den svenska hiv-epidemin, aktivisterna och rörelserna

Det första svenska aidsfallet konstaterades 1982. Att 30 år gått sedan hiv-epidemins utbrott uppmärksammades också genom Jonas Gardells bok och teveserie Torka aldrig tårar utan handskar. Nu vill vi fästa blicken på det engagemang som utvecklades och organisationer och nätverk som uppstod: Noaks ark, Kvinnocirkeln och Venhälsan respektive Psykhälsan. Och vilka blev konsekvenserna för redan existerande organisationer som RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande?Vad gjorde organisationerna? Hur bidrog de till förändring – t.ex. för synen på hiv/aids, vården och politiken?
Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola arrangerar vittnesseminariet.

• Datum: 12 april 2013
• Tid: 13–16
• Plats: Södertörns högskola MB 503

Medverkande:

• Lotta Andreasson, då verksam vid Aidsjouren/Noaks ark
• Inger Forsgren, då verksam i Kvinnocirkeln, Hiv-Sverige
• Staffan Hallin, då verksam vid RFSLs hivkansli
• Mikael Westrell, då verksam vid Venhälsan/Psykhälsan
• David Thorsen, forskare, idéhistoriker

Samtalsledare: Lena Lennerhed och Kjell Östberg

Välkomna!

Ingen förhandsanmälan behövs.

För information: kjell.ostberg@sh.se

CCOH annonserar årets Summer Institute

Varje år ordnar Columbia Center for Oral History, Columbia University, New York, ett sommarinstitut om oral history. Eftersom dessa sommarinstitut har både föreläsningar och mycket att läsa in påminner de om sommarskolor som på många håll ordnas för doktorander. Samtidigt går de utöver gränserna för dessa, och bland deltagarna finns etablerade forskare, doktorander och studenter – men även aktivister, journalister och andra som arbetar med oral history.

Årets Summer Institute har rubriken “Telling the World: Indigenous Memories, Rights, and Narratives”.

Bland organisatörerna, som också kommer att föreläsa, märks bland andra:

• Mary Marshall Clark, Director of the Columbia Center for Oral History and co-director of the Oral History Master of Arts Program at the Institute for Social and Economic Research and Policy of Columbia University;
• Peter Bearman, Director of the Interdisciplinary Center for Innovative Theory and Empirics and co-director of the Oral History Master of Arts Program at the Institute for Social and Economic Research and Policy of Columbia University;
• Alessandro Portelli, Professor of Anglo-American Literature at the University of Rome-La Sapienza.

Läs mer på CCOH:s blog.

OHIS till Nordiska historikermötet 2014

Den session OHIS anmälde till Nordiska historikermötet har accepterats och förts in i konferensens program. I sessionen deltar forskare och forskarstuderande från Sverige och Danmark. Vi hoppas att flera vill sluta upp och diskutera de viktigaste frågorna i sessionsbeskrivningen nedan: Var står oral history i dag? Vilka är behoven och utmaningarna?

Oral history i Sverige
Det som kan uppfattas som den första vågen av oral history i Sverige drevs av 1960-talets sociala aktivism. Oral history blev senare ett sätt för historiker att belägga ”tystade röster” som kunde beskriva verkligheten från underordnade positioner. Bruket av oral history har fått praktiker inom fältet att undersöka teoretiska frågeställningar om vidmakthållandet av institutionella gränser för produktionen av meningsfulla förflutna liksom om minne, subjektivitet och dialogicitet. Det går kanske därför att tala om en pågående tredje våg av oral history, en som är mer teoretiskt driven och snarare synar egna historiografiska konventioner än envist försvarar sitt bidrag. Var står oral history i Sverige – och resten Skandinavien – i dag? Vilka är behoven – och utmaningarna? Sessionen arrangeras av Oral history i Sverige (OHIS) som är ett nätverk för forskare som arbetar med oral history som metodologi och perspektiv. Nätverket stöds av medel från Riksbankens jubileumsfond och har varit aktivt sedan 2012.

Deltagare och pappers:

• Robin Ekelund, A Material Turn for Oral History?
• Annika Olsson, An Oral History of Public Intellectuals in Sweden 1960–2010
• Robert Nilsson, Oral history och tolkningen av det nära förflutna: Att minnas gruvarbetarstrejken 1969–70
• Malin Thor Tureby, Upproriska, motsägelsefulla och tvetydiga röster: Övergångar, gränser och möten i några levnadsberättelser från Nordiska museets insamling av ”judiska minnen” 1994–1998
• Anette Warring, Danskere og deres fortider: Sammenhænge og grænseflader mellem oral historie og forskning i nutidig historiebrug

Oral history, gruvstrejken 69 och konst på Tensta konsthall

När arbetarna vid LKAB:s gruvor i Malmfälten strejkade vintern 1969–70 fick de stöd från många. Ett exempel på detta är den konst som skänktes för försäljning så att strejkkassan skulle växa. Konstnären Ingela Johansson har använt denna konstinsamling som blickpunkt i en undersökning av relationerna mellan konstnärskap och aktivism. Mellan 13 mars och 26 maj ställer Tensta konsthall ut den konst som de strejkande gruvarbetarna fick i gåva. Kring utställningen finns ett program med seminarier, samtal och filmvisningar. Medan de flesta av programpunkterna tar fasta på samtal, berättelser och minnen är det några som särskilt handlar om oral history:

• 20 mars samtalar Ingela Johansson med OHIS strygruppsmedlem Robert Nilsson om bilden av gruvstrejken. Senare på kvällen visas filmen Kamrater, motståndaren är välorganiserad av Lena Ewert och Lasse Westman.
• 17 april leder Maria Lind tillsammans med en annan av OHIS styrgruppsmedlemmar, Kjell Östberg, ett vittnesseminarium med rubriken Utställningsmediet och 1968-rörelsen.

Ingela Johansson gör ett fantastiskt bruk av oral history i en artikel om strejkkonsten i tidskriften OEI:

• Johansson, Ingela. "Gruvarbetare i blickpunkten". OEI. 53/54, 2011.

För mer info, gå till Tensta konsthalls hemsida.

OHIS: Nytt nätverk med stora planer

Lars Hansson, Gunilla Bjerén och Annika Olsson på OHIS första styrgruppsmöte i december 2012.

Efter att vi blev beviljade pengar från Riksbankens jubileumsfond har OHIS hunnit ha två styrgruppsmöten. I december konstituerades styrgruppen och i februari kom vi överens om innehållet i vår websida och blogg. Trots att vi inte har funnits så länge har vi dragit upp stora planer. Kontakter har tagits med danska och finska forskare och en session om oral history har accepterats på Nordiska historikermötet 2014. Ett sessionsförslag till Svenska historikermötet samma år är i görningen. Vi har börjat arbeta på en nätverksträff för alla som arbetar med oral history i Sverige redan i höst och nästa år hoppas vi på en större konferens som ska ge oss och alla som kommer att vara där chans att utforska historien om oral history i Sverige för att tillsammans kunna tänka om dess framtid. Däremellan hoppas vi hinna med en sommarskola för doktorander och seminarier på olika platser i landet.

Att vi nu har börjat skapa organisatoriska förutsättningar för en fortsatt och fördjupad diskussion om oral history känns lovande. Mitt intryck är att det redan finns mer av oral history i Sverige än vad man kan tro. Många historiker jag har mött har gjort intervjuer som nu ligger i skrivbordslådan eftersom kunskapen om hur de kan användas inte nödvändigtvis finns.

Oral history är emellertid inte något som bara berör historiker. Malin Thor Tureby (som också är med i nätverkets styrgrupp) skriver i inledningen till antologin Muntlig historia: ”I ett internationellt perspektiv finns det forskare som kallar sig ‘muntlig historiker’ och muntlig historia har utvecklats till ett tvärvetenskapligt forskningsfält eller genre som har genererat föreningar, vetenskapliga tidskrifter och konferenser. [---] Liknande organisationer och tidskrifter saknas i Sverige. Forskare som använder muntliga källor av något slag definierar sig inte genom källorna utan genom vilken disciplin de tillhör. De kallar sig till exempel antropologer, etnologer, historiker eller sociologer osv.”

En förhoppning är att OHIS kan bli ett flervetenskapligt sammanhang vari oral history kan växa till något mer än en metod.

Vad skulle du vilja göra med OHIS?